Back home

Nu är vi hemma från ATG.. vi va inne för att få små plasttoffel-beslag på bebis, han är ju lite mjuk i kotlederna bak & står därför lite på trakterna.. så nu ska han ha plastskidor i 10dgr.. veterinären därinne tyckte dock inte att jag skulle va orolig.. men nu har jag gjort nåt åt de iaf :)

Grannarna hjälpte mej lasta vilket inte va de lättaste. jag har iaf världshistoriens bästa sto, så lugn & trygg. hon gick in i transporten med mej & stod & väntade på sin lilla illbatting som löpte amok i händerna på mina grannar.. dock med begränsningar.. han har alltid sina begränsningar. aldrig nån panik & inget skrikande eller nervositet.. han är bara ganska lugnt protesterande, klart han inte springer på en transport de första han gör.. så vi tog de lugnt & efter en stunds trilskande från hans sida så gick han på.

Fia va supergullig & mötte upp mej inne på ATG & hjälpte mej idag, tack så hemskt mycke för de!! :)

Cornelius skötte sej exemplariskt därinne & va till o me på väg att gå på upptäcktsfärd genom korridorerna helt oberörd av att mamma stod fastsatt i gången..helskön fölunge de där..

Meningen va att ha hjälp till att lasta på hemvägen ju.. men de va helt onödigt för han traskade på in före mamma till o me..! så jag är så otroligt stolt över mitt fina sto som är så vettig! han kommer bli en underbar liten häst tack vare henne... fler föl får de bli i framtiden.. men fram tills dess har jag & min pärla mååånga år av ridning, körning, frihetsdressyr, WE & massa annat kul kvar..

Pictures from March this year..

We are back from the veterinary station where the farrier put on some plasticboots to help Cornelius get straighter in his joints on his backfeet..

My neighboors helped me load the horses which wasn´t the easiest thing to do. but however I´ve got the world´s greatest mare who is just so calm and safe all the time.. she went in to the trailer and stood there, waiting for her foal who was running amok in the hands of my neighboor.. with limitations though, always with limitations.. he never panics, never screams or get nervous, he´s always just calmly protesting, I mean obviously he wasn´t gonna run on the trailer the first time he sees it.. so we took it easy and after a while of stubbornness he went on..

Cornelius behaved excellent in there. he´s such a little sweetheart. he even wanted to go on a discoverywalk through the halls in there, completely unmoved by his mum who stood tied up in the corridor..

My friend Fia was cute enough to come and meet me at the clinic.. the point was she was gonna help me load them when we were going home, but the little baby didn´t think it was necessary, he went up o the trailer... BEFORE mum! oh my god.

I am soo proud of my beautiful mare who´s got this perfect personality. the baby is going to be an amazing horse thanks to her... so there will be more foals in the future.. but until then, Caprice and I have many many years of riding, driving, freedom dressage, WE and other fun stuff to do...