kakdeg

hmmm! jag har fått höra att jag är tjurig idag... ? jaha. men så va dagen dum oxå. gjorde cellprovet imorse, ni vet, gammal som man är. o jag berättade nåt för barnmorskan som hon typ avfärdade me en enkel lösning. men snälla nån, hade de varit så enkelt så hade väl problemet varit löst för länge sen? sen skulle hon ta blodtryck me." de e bra" sa hon. bra? sen när är de bra me lågt blodtryck?! hon kan va ett blodtryck!

sen åkte jag till stallet & longerade zinzano, som va superfin!! so far so good, tills jag skulle åka till jobbet vid halv 3. tro ni jag hittade bilnycklarna? nä! efter 10 min hittade jag dom längst in på golvet i mitt skåp. hur hamnade dom där??

sen jobbet. mkt trevligare idag, igår jobbade jag morgon där & då äter jag ju frulle & lunch me "cheferna", som fick tillökning i familjen i lördags & är EN ANING griniga på varandra. dom pikar varann så fort dom får chansen & svarar me elaka kommentarer & där sitter jag, obekväm som satan, & önskar att klockan kunde ticka fortare. hannes har de bra, han förstår ju iaf inte svenska! de är ju de jag säger - SKAFFA INTE BARN!

gropen

sparris ringde imorse när jag satt & åt upp kakdegen (som jag naturligtvis hade TÄNKT göra kakor av, de kom nåt imellan bara...typ min mun!) & hon försökte få stopp på mitt tröstätande. hon kände sej nog lite skyldig me, eftersom HON va den som gav mej receptet :p

S: va gör du?
A: äter deg
S: nej annika, hur mkt äter du?
A: bara halva än så länge
S: sluta ät nu
A: jag mår illa
S: kom igen, vi klarar de här tillsammans
A: jag kan inte
S: res dej upp! gå till köket! sätt in degen i kylen!

haha shit asså, hon vet precis hur de går till! hon fick mej att sluta iaf :) tack sååå mkt!