she´s crazyyyy....

efter 9år me samma häst kan man ju tycka att jag borde känna caprice bättre, right? men jag lär mej nya saker varje dag. igår t.ex lärde jag mej att jag inte borde tömköra henne när de finns andra hästar i ridhuset ... varför inte? därför att caprice har ett speciellt sätt att tala om att hon tkr jag är orättvis!

haha, jag lovar att om nån skulle titta på när caprice & jag jobbar, så skulle dom kunna sätta pratbubblor på oss & så här skulle våra diskussioner låta:

-matte, jag har tröttnat på de här nu, jag vill galoppera.
vi ska inte galoppera idag caprice.
-men alla andra här inne får ju galoppera, varför får inte jag?!
för att du har dina galna ögon idag, du kan inte hantera de.
-nähe, då travar jag väl då, tråkmåns! (de sista ordet mumlas fram, så jag inte ska höra de)

några varv senare....

-nu galopperar jag!
nää de gör du inte!
-åh håå, vem ska stoppa mej? du elle? köttbulle! me skoskav. (stålhätta=skoskav)
du skulle ba våga!
-wihoooo, nu galopperar jag, la la laaa! hahaha...
capriceeee!!! nu saktar du av!

så caprice gör en "avsaktning", dvs vilda hopp & stegringar medan hon skriker:

-aaaaaah hjälp mej, matte är dum, aaaaaaah!
de är ingen som går på de där din knasboll! stå stilla.
-hjäääääääälp!
caprice, de är andra i ridhuset, du skrämmer livet ur dom, kan du stå still?
-ok. suck. du är så tråkig matte. måste du va så tråkig?
men lilla gumman, så dum är jag inte. du får busa i skogen, ok?
-jajaja...

sen försökte jag använda all den energin till nåt bra iställe & provade att piaffa henne på töm, första gången, men hon fattade ju, hon trampade på jättebra... sen rann de över i huvet på henne (IGEN) & hon började dansa iväg åt sidorna. så vi gjorde en bra piaff en sista gång & avslutade.

hon e tokig min lilla pålle. helt galen. jag har provat allt genom åren. foderreglering, svåra uppgifter, vänta ut henne tills hon lugnar sej (de gör hon inte) rida henne trött varje dag, vilket även de är omöjligt för hon blir aldrig trött, & jag har konstaterat en sak: de är inte överskottsenergi, de sitter i huvet på henne. så de gäller ba att komprimera energin & gör nåt bra av den, piaffen är ju perfekt! svårt att tro, men en halvtimmes SKRITTpass på caprice är jobbigare för mina magmuskler än va en timmes dressyrpass på en "vanlig" häst är.

sen står hon förödmjukande nog snällt som ett litet lamm i stallgången & folk frågar mej om hon är pensionär, vadå, bara för hon tappar man & är lite tunn elle? grrrr, de är ju hennes heta nervers fel att hon är smal & jag har fkt köpt linfrö till henne för att bättra på hårremmen! haha. nä, hästen är 11år & i sina bästa dagar - fråga mej om jag är pensionär istället? för jag känner mej definitivt som en efter ett pass me caprice. puh!

för att förtydliga - hon är som en galopphäst i startbåset - när dörrarna öppnas exploderar hon & skjuter iväg som en kanonkula! o hon vet när loppet är slut & hon kan lugna ner sej & spara energin till nästa lopp! hon är inte dum, min lilla tjej!

så de va den dagen.

när jag kollade mailen igår hade jag fått ännu ett jobberbjudande från den utländska hemsidan jag är me på. denna gången från tyskland. från en "Pferdewirtschaftsmeister" i ett stort dressyrstall som sökte en ryttare. (haha jag skrattar varje gång jag ser ordet.) o jag frågade mej själv ännu en gång: vad gör jag i sverige? om man får en jäkla massa mail från folk runt om i världen som frågar om man är intresserad av att komma dit & rida deras hästar, hur smart är man då när man gång på gång tackar nej? för vad? för att stanna i sverige som just nu håller på att slå sitt eget rekord i kallaste längsta snöigaste vintern nånsin?

hur som helst, jag väntar ett tag. tills zinzano är tillbakalämnad & jag är rik & kan ta me min häst utomlands. bra att ha mål har jag hört :p

ha en bra dag, jag & sofia ska åka & kolla täcken till hennes tjocka häst idag :)