Återblick från Afrika

2 Mars Dag 5

Jag har varit hemma hela morgonen & tvättat kläder. Det är ganska roande. Jag tror inte kläderna blir särskilt rena...

Man tar en balja & fyller den med vatten & slänger ner kläderna. Tar en näve tvättmedel & rör om. Låter det gå en halvtimme eller nåt. Sen kramar man ur kläderna & lägger dom i en annan balja vatten för att kunna skölja ur tvättmedlet lite. När man är klar med de byter man vatten i den första baljan & det är verkligen skitigt vatten trots att man bara använt varje klädesplagg en gång & sen kramar man ur kläderna igen & lägger i den nya baljan. Sen kramar man ur kläderna en tredje & sista gång, hänger dom på tork ute på gården där alla kan se mina underkläder & hoppas på att man inte är allergisk mot kenyansk tvättmedel. I den här värmen torkar allt på en timma, de är ju bra iaf.

Sen ringde Asta & då började jag gråta. Lite hemlängtan just nu, fast de går över. Idag läckte kranen i duschen så pappan hade varit iväg & köpt en ny kran som han tänkte att han skulle skruva dit. Jag stod bredvid & tittade roat på när vattnet sprutade hej vilt i hela rummet. Jag frågade om det inte fanns nåt ställe i huset där han kunde stänga av vattnet medan han skruvade dit den nya kranen, men det fanns det inte så han fortsatte försöka skruva dit kranen vilket inte kan ha varit det lättaste eftersom han hade vatten på fyllt tryck sprutandes upp i ögonen. Till slut gav han upp & skruvade dit den gamla kranen igen, & gick därifrån med totalt nerdränkta kläder. Haha, de va jätteroligt! Fast ikväll funkar inte vattnet alls, de går inte att spola på toan heller, man får fylla en hink me vatten & gå & hälla i toastolen efter varje gång.

Idag gick jag själv till Calvary Zion, Beth har ju insisterat på att följa mej varje dag annars, men idag "fick" jag gå ensam, haha. Jag träffade dom andra volontärerna, dom va trevliga. De är Jenna från England, Anna från New Jersey, Usa & Brandi från Colorado, Usa. Jag bad Charles, en på barnhemmet som jag tror har bott där men nu typ jobbar där, äh vet inte, han är 23 år, skriva ner massa ord på swahili åt mej så jag kunde plugga på språket lite. Vi hittade en grön krita att skriva me, men medan vi satt där i soffan & funderade ut ord så åt han mer elle mindre upp hela pennan & va sen grön över hela tänderna :S Jag hjälpte David me läxorna oxå. Kul. Sen gick jag tsm me dom andra tjejerna hem. Imon ska vi gå ut efter CZ, de blir kul.

Sista biten hem gick jag själv, passade på att ringa Asta och berätta att jag mådde bra igen. Då blev de hennes tur att gråta. Haha. Så gullig, hon sa att hon blev så orolig när jag va ledsen, att hon hade lurat ner mej hit och att de inte va bra för mej osv. Men jag visste ju att de skulle bli jobbigt nån gång, man kan ju inte åka till en så sjukt annorlunda världsdel utan att längta hem ibland.. :) Nu är jag ju glad.

Förresten, när vi gick hem från CZ förut såg vi två killar & en tjej me ett litet barn i famnen som bråkade som fan mitt på gatan. Dom är sjukt aggressiva när dom bråkar. Puttas & skriker. Stackars barnet ba skrek. Sen va de en bil som körde förbi typ 2cm från oss. Galna. Helt galna. Jag såg en apa sitta på ett hustak me en unge på magen :) Jenna berättade att hennes kamera blev snodd redan första veckan här, o då hade hon ändå frågat lärarna på skolan hon är volontär på om hon fick ha sina värdesaker på deras kontor under dagen, så de va ju nån av dom lärarna som snodde den, fy fan.

Ikväll har jag suttit & snackat me dottern, Wanjiku, typ hela kvällen. Hon är så himla rolig & snäll. Hon har ju berättat innan att hon har en vän från kenya som pluggar i sverige, så jag hjälpte henne skriva svenska sms till honom, haha. Just de, har börjat läsa den där Gud-boken nu, som Michael prackade på mej. Om en kvinna som får följa me nån Albert upp till himlen & se hur de ser ut, folk sitter i fåtöljer & dricker te osv. Hur kan man tro på sånt? Jag försöker verkligen va öppen & förstå hur dom tänker, men de är ett mysterie... :p haha herregud.

Jeje, gonatt.