I fredags va jag i ohamn & fikade lite me Ida, kollade Idol me mamma & så.. men innan de så gick jag & mamma upp till min farmor på Elefanten. vi satte oss i allrummet där alla pensionärerna va. vi frågade va de varit för mat idag. till svar fick vi:
-Makaroner & isterband... eh.. gula..
-Gula isterband säger du? säger vi & alla tre skrattar.
Tanten till höger om oss utropar sen högt till mamma:
-DE VA ENE FINE VANTER! (oskarshamnska till kalmaritiska: de vau ett paa fina vaanta)
-Tack, dom har jag gjort själv, svarar mamma.
-E DE KALLT UTE?
-Nja, de är lite rått.
VARFÖR HAR DU VANTER?
-För de är lite rått ute.
Farmor informerar sen om att Sickan Andersson dött & pekar på en artikel i OT där de står att hon avlidit 96 år gammal..hon säger:
-Hon va jättebra på.. vad heter de.. hockey!
En stunds tystnad följer då mamma & jag kämpar febrilt me att komma på vad hon egentligen menade & jag kommer fram till att hon menar:
-Skådespelerska?
-Ja, svarar farmor som om inget galet sagts alls..hon vet vad hon försöker säga men orden kommer ut fel bara, hon har haft några strokes tyvärr, men en positiv sak är att hon blivit väldigt rolig.
-VARFÖR HAR DU VANTER? E DE KALLT UTE?
-Ja de är kallt.
-SNÖER DE?
-Neej, inte så kallt.
Jag berättar för farmor att jag snart ska fika me en kompis. på de svarar hon:
-I Borgholm?
-Nä Oskarshamn, här i stan.
-Oskarshamn i Borgholm?
-Njaaa..
Tanten tittar på mej & skriker:
-VA E DE FÖR EN GRANN FLICKE? (Översättning: vau äää de föö en söt flicka?)
-Jag är barnbarnet, de är min farmor de här.
När vi ska gå säger farmor som vanligt att vi ska hälsa till nån med ett namn som vi aldrig känner till, o vi drar som vanligt en gissning om vem de kan va hon menar & så skrattar vi allihopa.
Vi lämnar den härliga skaran & när vi kommit ut på gatan brister vi ut i skratt över den roliga vant-tanten som just gjorde våran dag. ständigt återkommande skämt från o me nu.. ålderdomshem kan va SÅ sjukt roliga!
---
This friday me and mum went to visit my grandma. we sat in the big room with all of the oldies as they read the paper. we asked granny what they had for lunch and got the answer:
- Macaronies and sausage...eeh. yellow..
- Yellow sausage you say? and all three of us lauhged.
The lady next to us suddenly yelled to my mum:
- THAT IS A NICE PAIR OF MITTENS!
-Thanks Ive made them myself.
-IS IT COLD OUTSIDE?
- No just a little.
-WHY ARE YOU WEARING MITTENS?
-Beacuse its a little cold.
Granny points to an article in the paper saying that the swedish famous lady Sickan Andersson just died 96 years old and she then says:
-She was really good at icehockey!
A moment of silence follows as mum and I are trying to figure out what she really means and I come to the conclusion that she meant:
-Actress?
-Yes, my granny answers as if nothing crazy has been said at all. she knows what she means to say but the words just come out wrong, side effect of the strokes unfortuneatly, but on the bright side she is very funny.
The lady next to us yells:
-WHY ARE YOU WEARING MITTENS?
-Because its cold outside.
-IS IT SNOWING?
-No, not that cold..
I tell my granny that Im going to have a coffee with a friend soon.
-In Borgholm, she asks.
-No, in Oskarshamn, here in town.
-Oskarshamn in Borgholm?
-Uhhm, noo..
The lady looks at me and goes:
-WHO IS THAT PRETTY GIRL?
-Im the grandchild, this is my grandmother.
When we´re about to leave my granny as usual tells us to say hi to someone with a name we have never heard of, and as usual we take a guess on who she means, and then we all laugh heartedly.
We leave the sweet and highly entertaining crowd of people and when we get out on the street we crack into the biggest laughter and both agree that the "mitten-lady" just made our day. it will be a permanent joke from now on.. elderly homes can really be so much fun!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar